Medan förståelse och fysiska/matematiska beskrivningar av laminärt flöde har utvecklats väl, är förståelsen för turbulent flöde sämre. För turbulens är många beskrivningar starkt empiriska och beror på experimentella data för ekvationskoefficienter i modellerna. Anledningen till detta är karaktären hos Navier-Stokes ekvationer. Dessa kan beskriva och förutse vätskeflöde, ibland med flera möjliga utfall, för ett turbulent flöde. Statistiska metoder används för ytterligare matematiska beskrivningar. Det statistiska begreppet maximal entropi som härrör från termodynamikens fysiska principer och beteendet hos system som består av mycket stora enheter har under de senaste åren behandlats i den vetenskapliga litteraturen som ett tillvägagångssätt för det så kallade slutningsproblemet: antalet variabler som beskriver ett turbulent flöde är större än antalet matematiska uttryck, så att med dessa variabler (hastigheter och statiskt tryck) kan beskriva ett turbulent flöde. Mängden av vetenskaplig litteratur om metoden för maximal entropi (MEM) för beskrivning av turbulent vätskeflöde som behandlar slutningsproblemet ökar och en doktorsavhandling om den senaste tekniken och de kunskapsluckor som finns är därför mycket aktuell. Ett MEM-baserat matematiskt approach till fysiken och ingenjörskonsten för vätskedynamik och förståelsen för vätskeflöde kommer att ge förbättrade beräkningsvätskedynamik (CFD) verktyg.

2021